Statistiker
Szilard Nemes och hans kollegor vill ta reda på både hur strålning mot cancer kan bli effektivare och hur bieffekterna för patienterna kan minska. Syftet är att hitta den gen som styr känsligheten mot joniserande strålning och förbättra livet för dem som överlever sin tuffa sjukdom.
Det är perfekt för mig att ha ett jobb där jag kan kombinera mina kunskaper i biologi, genetik och statistik. I början utvecklade jag rutiner för statistiska enkäter. Sen dök det här spännande projektet upp, berättar Szilard Nemes.
Idag är det många som överlever cancer. Däremot blir det mycket bieffekter som minskar livskvaliteten efter sjukdomen. Genom datainsamling och forskning undersöker man hur vissa personer med en viss genuppsättning är känsligare för strålning. Modellering av data för testpersonernas gener kan ge svaren.
Hitta nålen i höstacken
– Det är så oändligt mycket data att analysera, enda alternativet är att modellera. Känsligheten mot joniserande strålning är delvis medfödd och ligger i dina gener. Ålder, rökning, alkoholintag och infektioner kan också påverka din känslighet.
Syftet med projektet är att följa upp och se vad som beror på vad. Det är över tusen patienter i projektet. Då är det bra att ta matematiken och statistiken till hjälp. En del har lättare för att åter bygga upp de friska celler som skadas i samband med strålning. Med kunskap om genomet, genuppsättningen hos en patient, kan behandlingen anpassas efter personen på ett helt nytt sätt.
Om patienten har lättare att reparera skadade celler kan behandlingen snabbas på och bli mer effektiv.
– De som är känsligare behöver istället mer tid för att återuppbygga friska celler mellan strålningarna. Det gäller att hitta ett tidsintervall anpassat efter patientens
personliga förutsättningar.
– Jag började läsa statistik vid Chalmers i Göteborg efter flytten till Sverige. Jag ville läsa några kurser för att kunna använda inom biologin. Men det var så intressant
att jag läste hela utbildningen.
Nyttigt att flytta
Szilard berättar att det är stor skillnad på kulturen i Sverige och Rumänien.
– Här är man du med chefen och säger: ”Hej Gunnar”. Jag tror det gynnar resultatet i arbetslaget när alla är på samma nivå. I Rumänien var det mer hierarkiskt.
Flytten till Sverige var en anpassning till en ny kultur och nytt sätt att tänka.
– Det är spännande att byta miljö, om det dyker upp ett spännande erbjudande kanske jag flyttar igen men nu trivs jag kanonbra här.
CV
Namn: Szilard Nemes
Ålder: 32
Examen: Matematisk statistik och biologi
Bor; Göteborg
Uppvuxen: Transsylvanien i Rumänien
Nuvarande jobb: Statistiker på Sahlgrenska universitetssjukhuset
Tidigare jobb: Undervisat på yrkesutbildningar och jobbat som biolog på en myndigheter i Rumäninen.
Fritid: Cykel, helst trekking i skogen.
Matematik:
Glöm det där med att räkna. Matematik handlar om att lösa problem. Till sin hjälp har matematikerna en verktygslåda som består av ett stort antal metoder. Genom att göra logiska antaganden och följa metodernas matematiska regler letar de efter tänkbara lösningar. Med tiden testas lösningarna ofta i experiment, men det kan ta år innan det blir möjligt. På det sättet kan man säga att matematikerna får en inblick i framtiden. Matematiken är naturvetenskapens kristallkula.
Matematiken behövs förstås inte bara inom det naturvetenskapliga området. Att fastställa värdet på en option eller en försäkringspremie, att effektivisera transportsystemen eller att kryptera hemlig information är andra viktiga arbetsuppgifter.
Läs även andra bloggares åsikter om statistik, naturvetenskap, yrken, matematik
