En tickande värmebomb eller en gasabsorberande klimaträddare?
Doktoranden Britta Sannel forskar för att förstå den eviga permafrosten och tundrans utsläpp av växthusgaser.

När Britta tar prover på den enorma kanadensiska tundran får hon gräva ner sin mat för att skydda den mot sina enda grannar: svartbjörnarna som besöker tältlägret varje natt.
Tundran ligger som ett tiotusentals kilometer brett, ödsligt och vackert gräs- och mossband på gränsen till Nordpolens isvidder runt norra halvklotet. Stora delar består av nedfryst torv med växt- och djurdelar som lagrats under tusentals år med enorma mängder kol i. På sommaren tinar de översta lagren torv. Ingen forskare vet vad som händer när jordens medeltemperatur höjs och mer torv tinar. De flesta tror att mer av torvkolet kommer att frigöras i form av koldioxid och metan.

Kan allt som behövs
– Temperaturen skulle höjas ytterligare
så att ännu mer växthusgaser skulle lämna mossarna – en självförstärkande effekt som kan få katastrofala följder för jordens ekosystem, menar Britta.
Men om vissa delar av tundran blir torrare kan den kanske ta upp mer koldioxid
och minska växthuseffekten. Släppa ut eller ta upp… spännande!
Britta har läst biologiska-geovetenskapliga programmet på Stockholms universitet.
– Min utbildning har gett mig en så fantastisk bredd att jag gör det mesta själv inom projektet: tolkar flyg- och satellitbilder, tar och analyserar proverna och bygger statistik runt mina resultat. Ett par gånger per år åker jag på konferenser runtom i världen och bollar mina resultat med forskare inom samma område. Men jag tycker bäst om att komma ut till områden i norra Sverige, Ryssland och Kanada för att ta prover.

Ingen sett förut
– Det är makalöst vackra vidder där ingen människa satt sin fot förut. Proverna innehåller ett växt- och djurliv som ingen sett förut och som det finns väldigt lite kunskap om.
Med hjälp av proverna kan Britta få fram hur torven reagerat förut på klimatförändringar genom årtusendena och försöka klura ut hur de kommer att bete sig nu. Framtidsdrömmen är att forska vidare inom samma ämne efter att hon doktorerat.
– Det finns så mycket kvar att förstå som är så otroligt viktigt om vi ska kunna förutspå följderna av klimatförändringarna.

Namn: Britta Sannel
Ålder: 41
Examen: Kandidatexamen biologisk-geovetenskapliga linjen på Stockholms universitet
Bor: Brottby i Uppland
Uppvuxen: Täby i norra Storstockholm
Familj: Man och två barn
Nuvarande jobb: doktorand på Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet
Tidigare jobb: Först amanuens (undervisningsassistent) och sedan adjunkt (universitetslärare)
i naturgeografi för samma institution
Fritid: Idrotta, vara ute i naturen – helst i skärgården eller fjällen, segla
Stolt över: Att jag tog tjänstledigt för att började doktorera – trots att det var ett tag sedan jag pluggade och trots att jag gick ner i lön

BIOGEOvetare
Biogeovetare vet hur berget, växternaoch djuren är sammankopplade och vad som händer när balansen i naturen rubbas. För att få ett grepp om hur miljögifter och klimatförändringar påverkar lokalt och globalt krävs en helhetssyn över ekosystemen. Därför passar biogeovetarens kunskaper in på både länsstyrelser, kommuner, i biståndsorganisationer och på små och större företag inom miljöbranschen. Titlarna kan vara kommunekolog, naturvårdskonsulent, handläggare eller miljösamordnare.
Utbildningen är bred och ger förutsättningar för att läsa vidare inom bland annat toxikologi, miljövård och geologi.